Sorg och återhämtning!

Mitt i allt det röriga och det jobbiga ska man klämma in det vanliga livet. Jag var aldrig tveksam till att åka på den här kursen trots att jag visste att det skulle bli mentalt jobbigt så kände jag att jag behöver den för att ”tvätta ur” alla sorgliga tankar  ur huvudet.

Att vakna en solig fin fredag, klä sig fint och invänta goda vänner för att tillsammans dra iväg till ett gemensamt mål borde bara betyda lycka och glädje men så såg inte vår fredag ut. Vi träffades för att ta ett sista farväl av en underbar vän som endast 39 år gammal lämnade oss vänner, sina anhöriga och framförallt sin dotter Elin i overkligt grym sorg. En sorglig och jobbig men mycket vacker begravning med oerhört många fina människor. Nu är det över, den akuta chocken över dödsbeskedet har lagt sig och sorgeprocessen börjar på riktigt.

På eftermiddagen bara några timmar efter begravningen packade jag snabbt husvagnen med kläder och hundträningssaker, åkte iväg till Lina för att hämta henne och Pejla så drog vi iväg till Eskilstuna till Lilla Träskatens gård på jaktapporteringskurs med Tina Cederberg som instruktör. Att vi valde denna kurs beror på att vi skulle få en instruktör med det ”rätta tänket” ur inlärningspsykologi. Att få tag i instruktörer som lär ut saker på ett sätt som känns bra är oerhört viktigt för hur man själv sen ska kunna ta till sig och utöva träningen i praktiken. Tina använder sig helt av klickertänket och hela kursen blev så himla bra!

Att Ninja under helgen för det mesta var som ett litet monster, drog i koppel, vimsade omkring, var överlycklig och var allmänt stökig spelar ingen roll! Inga korrigeringar, ryck i koppel, inga tvångsapporteringar, gap och skrik. Två dagar i belöningens tecken, två dagar att bara ta in och njuta av nyförvärvade kunskaper för att sen gå hem i lugn och ro och öva. Som Lina säger: Det ska va kul att träna hund! 😀

Jaktapportering är så nytt för oss så det är ganska rörigt men helgen har gjort att många pusselbitar fallit på plats och jag har fått en bättre förståelse vad vi jobbar mot.

Helt enkelt en lärorik och mycket trevlig helg med bara en massa hundprat, mys i husvagnen, nya bekantskaper och precis som jag hoppades på ett ”brejk” från verkligheten, en stund att glömma allt det tråkiga och låta hjärnan vila från sorg.

Den viktigaste kunskapen för mig denna helgen är hur känslig hund jag har, tack vare hennes stora ”will to please”.  Att göra rätt är för henne mycket viktigt, hon jättekänslig och går upp i varv och bryter ur om hon blir felad, ”straffet” var endast utebliven godis men ändå blev hon illa berörd av att hon inte förstod vad som krävdes! Min lilla skuttgurka vill så gärna göra rätt och när kriterierna inte är glasklara och hon inte förstår blir hon ledsen och förvirrad. Resultatet blir en studsande, översprallig hund som ser helt ointresserad och lite tokig ut 😉 Jag tänker då hur en såpass känslig hund skulle må när hon gör fel och blir korrigerad? Vilken inre stress det skulle bygga upp och hur lätt det skulle va att mentalt förstöra en sån hund.

Hon blir åxå väldigt fort trött i hjärnan så två repetitoner av samma övning var max vad hon orkade för att hålla fokus. Ca. 25-30 sek. träning sen vila eller promenad för att blåsa ur hjärnan för att åter kunna träna 25-30 sek.

Dirigeringsövning

Inlärning av närsök

Mys och belöning 😉