Spår, katastrofträning och ren lycka!

I det underbara vädret bestämde jag att spåra med hundarna. Vi har inte gjort det sen förra säsongen och lusten har börjat gnaga rejält.

Lade ett ganska långt och besvärligt spår till Zelda för hon är rutinerad och en suverän spårhund.

Till Keep som aldrig gått ett riktigt spår förut, bara köttbullspår som valp hemma på gräsmattan, lade jag två spår. Ett pyttekort på kanske 15 meter som var spikrakt som jag ville ha bara för att utvärdera om han överhuvudtaget var spårvillig. Så lade jag ett till på kanske 200-250 meter med några stora böjar på.

Spåren fick ligga ca 1,5 timme och undertiden passade jag på att träna med hundarn uppletande.

Zelda var verkligen jättelycklig över att få jobba och hennes uppletande var rena fröjden. Lugnt och sansat ut och lika lugnt och sansat in så som bara en go-Zelda kan 🙂 Älskade Tant!

Med Keep blev det katastrof! Tränade avlämningar ute på gräsmattan igår kväll och han var jätteduktig! Men idag när jag skickade honom var det absolut inget fel på viljan att jobba, heller inte på att finna dummien men när han funnit den så rejsade han järnet i skogen med den och flög över stock och sten hit och dit och bara hade roligt med sig själv 😦 Jag fick lov att gå till bilen och vänta in herrn och då kom han och såg ut som att JAG var en riktig tråkmåns som inte gillade hans lek. Grundträning, grundträning, grundträning!

Så spåren. Zelda var som vanligt helt otrolig. Tryggt och lugnt framåt med nosen lågt och nära spårkärnan. Inga problem där inte trots ”vintervila”

Keeps lilla nybörjarspår tog han på typ 20 sekunder med nosen högt och full fart, så snabbt att jag inte ens var riktigt säker på vad som hände. Men eftersom vi tog oss till slutet så tänkte jag att vi testar det längre spåret åxå. Det spåret visste han bättre hur han skulle gå till väga och det märktes att han kopplade på nosen och lugnade ner sig. Han gick betydligt högre upp än vad Zelda gör och kryssade en hel del men jag räknar med att det försvinner en hel del av sig själv med rutin. Han stannade åxå några gånger och frågade mig om han skulle fortsätta. Jag är jättenöjd med hans första spårinsats och har nu sett att han har ett intresse för det 😀

SAMSUNGTvå trötta och nöjda spårhundar

Ikväll gick jag ut för att träna avlämningar. Bestämde mig att träna byteslek med kampisar då jag åxå har problem med att han kan sticka med leksaker och bralla för sig själv med dem.

Gullegubben! bytesleken fungerade och då vågade jag mig på att använda dummie som jag lade bredvid mig som han fick lämna och det fungerade! Fortsatte att varva byteslek med olika leksaker och avlämning av dummie på olika avstånd från mig och goaste sötaste Pipen blev helt plötsligt världens allra duktigaste Pipen! Jag fick en så himla bra känsla efter detta så nu svävar jag på små moln 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s