Jag, Susanne och Louise åkte till Malungsfors igår kväll för att titta på lydnadstävling. Dels för att få inspiration dels för att miljöträna vovvarna.
Jag är mycket stolt över Keep som det märks tydligt på att han börjar mogna och kan hantera roliga och stressande miljöer bättre och bättre. Bara några gånger som överslagshandlingarna kom fram och han började studsa och bita i kopplet. Mestadels låg han ner bredvid mig lugnt. Inget skällande eller ljudande överhuvudtaget.
När hans överslag kom fick han lägga sig i bilen och sen komma ut igen och vara hos oss när han vilat upp sig en stund.
Fina Izzie och Susanne
Duktiga Snipe
Slutar aldrig förvånas och blir mycket ledsen inombords när man tydligt hör och ser besvikelsen över en tävling som inte kanske gått som matten eller hussen önskat. Stackars hundar! De har verkligen inte bett om att få åka och tävla! Kom ihåg att det aldrig är hundens fel och att den inte djävlas med mening. Den är värd din respekt, kärlek och beröm även efter en i dina ögon mindre bra genomförd tävling!! Skäms på er alla som ger utlopp för er frustration på hunden!!!
Däremot blev jag glatt överrraskad av att se glädjen och samspelet mellan hund och en äldre man från Mora BK. Det lyste kärlek och samarbetsvilja mellan dem. Ett föredöme på tävlingsplan och man blev alldeles varm inombords av att se dem jobba 🙂 Något för alla besvikna tävlingsmänniskor att ta efter!
Sammantaget en mycket trevlig kväll, bra träning för vovvarna och många goa skratt 😀
vattenhunden.wordpress.com 